Skrockfullt om ringar
Jag har funderat mycket på det där med ringar. Mina ringar (min ring än så länge) är ju ett bevis, eller en bekräftelse om vi ska kalla det så på att jag "tillhör" någon. ringarna är ju något som jag vill ha på mig alltid och vill ju då att de ska kännas riktigt, riktigt rätt och "Frida".
När vi förlovade oss (14/2-2007) var vi båda fattiga studenter och de fick bli de ringar som vi ahde råd med, alltså de tunnaste guldringar butiken hade att erbjuda. Innan vår resa till Egypten i år bestämde vi oss för att kolla på nya ringar där.
Nu i efterhan har jag förstått att detta är ett väldigt känsligt ämne på diverse bröllopssidor, att det skulle betyda otur om man bytte ringar eller att man skulle vara "mindre förlovad" bara för att vi bytte ringar. löjligt tycker jag, ringarna är ju egentligen bara en symbol och ett resultat av vår materalistiska syn på saker. Och om vi skulle bryta upp bara för att vi byter förlovningsringar, borde vi nog inte vara tillsammans överhuvudtaget.
Hursom..
När det var dags att kolla på vigselring började jag kolla runt på mååånga hemsidor. Jag hittade ringar i alla de möjliga prisklasser, men kände att 25 000 för en ring var lite saftigt, till och med 10 000 tyckte jag kändes för mycket. Sen kan ringarna se underbara ut på bild men inte alls lika fina när du ser dem i butik. så jag tog mig en tur i smyckes butikerna i Trollhättan och hittade ringen med stort R. de som vi kollat på tidigare hemma var inte alls som jag ville ha dem, stora och metalliga.
Tomas favorit gick bort helt och hållet, trots att det var den jag tyckte bäst om hemma, ringen det blev är liten, tunn och diskret. precis som jag vill ha den. Sen har jag insett att jag har väldigt korta och knubbiga fingrar, för så fort jag prövade ringar som var lite bredare tryckte fingret ihop och såg ut som magen gör när man tränger på sig jeans som är förtrånga i midjan. inte så snyggt med andra ord!
Jag hade läst om en bra guldsmed i Göteborg, så vi tog oss en tur till Götet för att förena nöje med nytta. Shopping, ringbeställning och IKEA. Så nu går jag och väntar med spänning på min fina ring, som ändrades lite i modellen för att passa min förlovningsring. Väntan, väntan.. något jag inte är bra på är att vänta! jag vill ha min klänning, ring och mina skor, nununu!! men den som väntar på något gott!
Tomas favorit, och även min till jag hittade DEN ringen
tadaaa!! här är slutresultatet! dock lite omändrat som sagt
Nu ska jag "lyssna" på vad föreläsaren
/ Frida
När vi förlovade oss (14/2-2007) var vi båda fattiga studenter och de fick bli de ringar som vi ahde råd med, alltså de tunnaste guldringar butiken hade att erbjuda. Innan vår resa till Egypten i år bestämde vi oss för att kolla på nya ringar där.
Nu i efterhan har jag förstått att detta är ett väldigt känsligt ämne på diverse bröllopssidor, att det skulle betyda otur om man bytte ringar eller att man skulle vara "mindre förlovad" bara för att vi bytte ringar. löjligt tycker jag, ringarna är ju egentligen bara en symbol och ett resultat av vår materalistiska syn på saker. Och om vi skulle bryta upp bara för att vi byter förlovningsringar, borde vi nog inte vara tillsammans överhuvudtaget.
Hursom..
När det var dags att kolla på vigselring började jag kolla runt på mååånga hemsidor. Jag hittade ringar i alla de möjliga prisklasser, men kände att 25 000 för en ring var lite saftigt, till och med 10 000 tyckte jag kändes för mycket. Sen kan ringarna se underbara ut på bild men inte alls lika fina när du ser dem i butik. så jag tog mig en tur i smyckes butikerna i Trollhättan och hittade ringen med stort R. de som vi kollat på tidigare hemma var inte alls som jag ville ha dem, stora och metalliga.
Tomas favorit gick bort helt och hållet, trots att det var den jag tyckte bäst om hemma, ringen det blev är liten, tunn och diskret. precis som jag vill ha den. Sen har jag insett att jag har väldigt korta och knubbiga fingrar, för så fort jag prövade ringar som var lite bredare tryckte fingret ihop och såg ut som magen gör när man tränger på sig jeans som är förtrånga i midjan. inte så snyggt med andra ord!
Jag hade läst om en bra guldsmed i Göteborg, så vi tog oss en tur till Götet för att förena nöje med nytta. Shopping, ringbeställning och IKEA. Så nu går jag och väntar med spänning på min fina ring, som ändrades lite i modellen för att passa min förlovningsring. Väntan, väntan.. något jag inte är bra på är att vänta! jag vill ha min klänning, ring och mina skor, nununu!! men den som väntar på något gott!
Tomas favorit, och även min till jag hittade DEN ringen
tadaaa!! här är slutresultatet! dock lite omändrat som sagt
Nu ska jag "lyssna" på vad föreläsaren
/ Frida
Kommentarer
Trackback
